Dag tre

Jag ligger efter i min planering såklart. Dessutom är det oerhört oinspirerande att plugga saker man redan läst en gång. Det är deprimerande att inse hur lite man kan, det är bara en känsla av "javisstja" som ligger över köksbordet.

Det är såhär dag tre som jag börjar inse hur mycket det är jag ska kunna egentligen. Jag är mest nervös över fångarna-på-fortet-provet (aka OSCE-provet). Ni minns säkert tävlingen, Gunde Svan som programledare. Det fanns en hel del rum och när man kom in så skulle man lista ut vad man skulle göra, utföra det, allt på alldeles för lite tid. Allt medan Gunde stod utanför och skrek "Schynda, schynda, schou sekunder!" Det här provet är lite på samma sätt. 6 st stationer, 8 minuter på varje varav 2 min för redovisning, 30s att byta station. En sjukhussituation i varje rum, det kan vara ett status, en ordination.

Fast den skriftiga tentan är lite värre att missa. Det är inte så många som kör det praktiska provet. Det är ju jobbigare att ta igen den skriftliga delen. Snacka om att vara nervös för fel saker.

Jag var ute och lagade min ena cykel idag också. Det var lagom vårigt att pyssla i solen. Det är roligt att bli skitig om händerna, men det är nästan ännu mer tillfredsställande att tvätta bort all olja och smuts!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0